Författaren Rachel Carson

Detta är andra delen av tre i en text om författaren och marinbiologen Rachel Carson. Du kan läsa första delen här.

Rachel Carson föddes 1907 och växte upp på landsbygden ett par mil norr om industristaden Pittsburgh, i ett hus som saknade både elektricitet och rinnande vatten. Hon älskade att läsa och drömde tidigt om att bli författare. Vid 11 års ålder fick hon sin första artikel publicerad i barntidningen St. Nicholas Magazine.

Föräldrarna såg dotterns talang och gjorde vad de kunde för att få ihop pengar till en universitetsutbildning åt dottern, trots att de egentligen inte hade råd. Carson klarade biologistudierna vid Pennsylvania College for Women utmärkt och tog examen med goda vitsord 1929. Så småningom fick hon arbete vid myndigheten Bureau of Fisheries i Washington.

Vid sidan av arbetet som offentligt anställd biolog debuterade hon 1941 som författare med Under the Sea-Wind. Hennes dröm om att bli författare var på väg att förverkligas, men trots fina recensioner blev boken en försäljningsmässig besvikelse. Det tog henne sedan tio år att färdigställa uppföljaren The Sea Around Us (Havet), som dock blev en lika oväntad som fullständig succé. Genom att presentera marinbiologins forskningsrön i litterär form lyckades hon trollbinda sina läsare. Sommaren 1951 nådde The Sea Around Us förstaplatsen på New York Times försäljningslista för facklitteratur. Där stannade den i inte mindre än 39 veckor och slog därmed nytt rekord. Dessutom översattes boken till 32 språk.

Rachel Carson tillsammans med illustratören Bob Hines.

Tack vare framgången med The Sea Around Us blev Rachel Carson ett känt namn. Tidningarna framställde henne gärna som äventyrslysten marinbiolog: när hon inte dök bland delfiner trotsade hon stormar och strömmar för att utforska världshavens hemligheter. Eftersom Carson huvudsakligen tillbringade dagarna vid ett skrivbord fann hon detta roande, men ansträngde sig inte heller för att korrigera bilden. Hennes kunnande byggde i första hand på noggrann läsning av vetenskaplig litteratur. Tack vare en sällsynt förmåga att få komplicerade samband att framstå som självklara fick hon läsarna att glömma bort att ämnet de läste om betraktades som svårt eller tråkigt.

Efter framgången med The Sea Around Us sade Carson upp sig från sin tjänst som marinbiolog och blev författare på heltid. Även uppföljaren The Edge of the Sea (1955) blev uppskattad bland både recensenter och allmänhet. Därefter hade hon planer på att skriva en bok om evolutionen, men ändrade sig och inledde i stället ett fyra år långt projekt som skulle resultera i boken Tyst vår.

Under 1900-talets första hälft hade giftutsläpp och andra miljöfrågor vanligtvis betraktats som lokala problem. Med stöd av vetenskapen visade Rachel Carson att ämnen som DDT blev kvar i naturen och kunde orsaka skada långt från utsläppsplatsen – även många år efteråt. Detta påminde mycket om det hot mot mänskligheten som var på allas läppar i början av 1960-talet: radioaktiv strålning.

I kalla krigets kapprustning genomförde USA och Sovjetunionen mängder av kärnvapenprover som frigjorde farlig strålning i atmosfären. Atomålderns inträde innebar att mänskligheten på allvar hade börjat inse att den hade kraft att förgöra sig själv och sin planet. Med sin knivskarpa prosa visade Rachel Carson i Tyst vår på likheterna mellan radioaktivitet och miljögifter. Det var ett tema som berörde många läsare på djupet.

Carson ifrågasatte inte bara DDT. Hennes bok var en uppgörelse med hela idén om att ny teknik skulle välsigna mänskligheten. Däremot var hon inte motståndare till att ta vetenskap och teknik till hjälp för att bekämpa skadedjur. Hon krävde inte ens ett förbud mot DDT. Hennes budskap var i stället att framstegen hade ett pris och att kostnaderna måste lyftas fram i ljuset.

Rachel Carson insåg givetvis att hon skulle få mäktiga fiender. Kemiföretagen, som fruktade minskade vinster, förnekade sig inte. Först planerade de att stämma Carson, tidningen New Yorker och bokförlaget Houghton Mifflin. Sedan ändrade de taktik och satsade i stället en kvarts miljon dollar på att svartmåla författaren. Carson beskrevs som en hysteriker och kryptokommunist som använde ”känslomässiga argument” i stället för att förlita sig till vetenskapliga resultat. En företrädare för kemiföretagen hävdade att Rachel Carsons bok riskerade att ”kasta oss tillbaka till medeltiden” där insekter och sjukdomar härskade över världen.

Uppmärksamheten kring boken höll i sig, men Carson framträdde mer och mer sporadiskt. I flera tv-intervjuer såg hon blek och plågad ut. Utan att berätta det offentligt hade hon genomgått behandling för bröstcancer. Hon hade beslutat att hålla sin sjukdom hemlig, men orkade till slut inte längre framträda offentligt. 18 månader efter att Tyst vår gavs ut dog Rachel Carson i sitt hem, 56 år gammal.

Du hittar fortsättningen, om Carsons eftermäle och den betydelse Tyst vår fick, här.

2 reaktioner till “Författaren Rachel Carson”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s