Kampen om Carsons minne

Rachel Carson-statyn på Cape Cod i USA, Foto: Wikipedia.

Detta är den tredje delen i min text om författaren och miljökämpen Rachel Carson. Du kan läsa de tidigare delarna här och här.

I takt med att de globala klimat- och miljöproblemen blir allt mer akuta finns det skäl att betona Rachel Carsons kamp mot utsläppsjättarna i en mer allmän historieskrivning.

Uppmärksamheten kring Tyst vår gav så småningom konkreta resultat. Mindre än ett år efter att boken gavs ut hade den amerikanska regeringens utredare presenterat sin rapport – och gett Rachel Carson rätt på i princip samtliga punkter. Det var en symboliskt mycket viktig seger som banade väg för flera viktiga politiska beslut. 1970 grundades en särskild myndighet i USA med ansvar för miljöfrågor, Environmental Protection Agency (EPA). Även i Sverige fick Tyst vår politiska konsekvenser. Statsminister Tage Erlander beskrev debatten om miljögifterna som ett chockartat uppvaknande och 1969 vidtogs åtgärder för att minska användningen av bekämpningsmedel. 1972 förbjöds DDT i både Sverige och USA.

Huruvida Tyst vår verkligen bör ses som startskottet för den moderna miljörörelsen är till viss del omdebatterat. Bokens inflytande betvivlar nog ingen, men som alltid finns det invändningar att göra. Carson var till exempel inte den första forskare eller författare som försökte uppmärksamma miljöproblem. Inte heller ledde utgivningen av boken omedelbart till skapandet av en social rörelse kring miljöfrågorna. I Sverige skulle det ta ett antal år innan en sådan rörelse hade fått fäste, vilket David Larsson Heidenblad uppmärksammat i sin nya bok Den gröna vändningen. För amerikanskt vidkommande har Adam Rome betonat hur liberaler, hälsomedvetna hemmafruar och alternativkulturens ungdomsgeneration alla bidrog till att forma det som blev en miljörörelse. Men att boken inspirerade många läsare är alldeles uppenbart.

Carsons mest bestående insats var kanske att lyfta miljödebatten från lokal till global nivå. Mer än någon annan under 1900-talet bidrog hon till att sprida kunskap om hur hela mänskligheten påverkas av gifter och utsläpp. Hennes klara prosa visade på problemen som uppstod när människan försökte sätta sig över naturen och henens rakryggade hållning inspirerade tusentals människor att ta upp kampen för djur och natur.

Just därför har också miljörörelsens motståndare gång på gång försökt tippa hennes gloria på sned. 2007 stoppade till exempel en konservativ kongressledamot i USA ett förslag om att hedra hundraårsminnet av Rachel Carsons födelse. Opinionsbildare med kopplingar till industrin har försökt utmåla henne som en massmördare eftersom hennes kamp mot DDT – enligt detta synsätt – försvårade kampen mot insektsburna sjukdomar som malaria. Men argumentationen är i grunden inget annat än en illa maskerad smutskastningskampanj, vilket Forskning & Framsteg beskrev för några år sedan.

Till skillnad från många andra av 1900-talets mest framträdande aktivister är Carson för många i den yngre generationen ett relativt okänt namn. Men 2013 hedrades hon med en staty i Massachusetts och hennes ställning som portalfigur inom miljörörelsen har stärkts med åren. Bland annat har hon gett namn åt ett miljöforskningscentrum i München. I takt med att de globala klimat- och miljöproblemen blir allt mer akuta finns det skäl att betona hennes kamp mot utsläppsjättarna i en mer allmän historieskrivning. Kampen om Rachel Carsons minne återspeglar på ett symboliskt plan också konfliktlinjerna i dagens miljödebatt, där stora summor pengar läggs på desinformation i syfte att försvåra kraftfulla åtgärder.

Källor:

Rachel Carson, Silent Spring (1962)

William Shoulder, On a Farther Shore: The Life and Legacy of Rachel Carson (2012)

Linda Lear, Rachel Carson: Witness for Nature (1998)

En reaktion till “Kampen om Carsons minne”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s